Publicerad 2013-12-17 08:22:11 i Allmänt,
Vi lämnade kontinenten där det finns drive thru för inte bara McDonalds utan även för tjänster så som bankomater, caféer och blomsteraffärer och begav oss till ett örike mitt ute i stilla havet; Hawaii. Ögruppen tillika delstaten består av åtta öar och från väster till öster heter de Niihau, Kaua'i, Oahu, Moloka'i, Lana'i, Kahoolawe, Maui och Hawai'i. Det var dagens geografilektion.Vi började alltså med Kaua'i som även kallas The Garden Island på grund av att den är så grön. På ön har bland annat Jurassic Park, Lost och James Bond (The man with the golden gun) spelats in. När vi landade på ön så steg vi ut i något som kan liknas vid regnskogen i Universeum med undantaget att vi aldrig behövde gå ut i kylan igen. Under resans gång hade vi bytt -25 mot +25 och en relativ fuktighet liknande en ångbastu. Nyfrälsta efter couch surfingen i Vancouver skulle vi nu bo hos en lokal förmåga kallad David. Tyvärr så visade det sig ganska tidigt att det fanns vissa glapp i vår kommunikation . Efter att vi hade berättat om alla våra planer på ön så brast han ut i en hopplös suck och sa att alla hans tidigare gäster alltid hade planerat sin resa. Vi blev lite konfunderade och tänkte om våra planer inte dög till men det visade sig att vår värd ville försörja sin granne med gäster till hans dyra turer med helikoptrar och båtar. Vi sa "yes maybe" och tänkte "no way". Vi träffade inte David mycket mer efter det då han städade på natten och spelade golf på dagen.Vårt första mål på ön var en liten utflykt till den populära snorkelstranden Poipu Beach. Med snorkel och cyklop i högsta hugg hoppade vi på bussen med de lokala invånarna och steg tillslut av vid en vacker strand skyddad från de våldsamma vågorna. Trots våra intentioner så doppade vi inte så mycket som en tå i vattnet då vädret slog om och det började regna. Vi fick ändå se två sköldpaddor, en munksäl, ett bröllop och en solnedgång.
Resterande nätter kom att spenderas på ett mysigt hostel i Kapa'a, en liten ort med taktiskt utgångsläge i mitten av den enda vägen som går från nord till syd. Kapa's strand hade inte mycket att erbjuda förutom strandkrabbor och en tvålsmakande papaya. Vi gick på stadens marknad där de sålde alla möjliga sorters tropiska frukter och kakor gjorda av tarorot.
Gården på vårt hostel prydd med den för Kaua'i så typiska tuppen och hönan.
Tredje dagen tog vi bussen norrut och fick se de majestätiska gröna bergen som reste sig högt i skyn samtidigt som bussen slingrade sig fram i det grönskande landskapet. Bussen gick inte hela vägen till vår slutdestination men vi hade hört att hitch hiking funkade jättebra så för första gången satte vi tummen i vädret och de två första bilarna stannade. Vi valde bilen som kördes av en kvinna som inte riktigt visste var hon skulle vilket gjorde att vi plötsligt var vägvisare och blev körda ända fram till vårt resmål. Hon var minst 50 men pratade som en 15-åring och utbrast flera gånger "That's SOOO coooool" och "AWESOME!!!!".Vårt mål var slutet på vägen och början på en led längs den berömda Na Pali-kusten. Leden trafikerades av en salig blandning mellan barfota hippies, kulmagade gubbar och så kategorin som vi själva placerade oss under, hurtiga friluftsmänniskor. Leden gick upp och ned och var på sina ställen smal och lerig men vyerna var fantastiska. Vi låter bilderna nedan tala för sig själva.
Halvtidsvilan togs på en strand som enbart kunde nås via denna led eller via vattnet, vi tog ett äpple och började på en led inåt ön upp mot ett vattenfall. Denna led var än mer lerig och hal än den första men målet var spektakulärt. Jakob tog sig ett dopp i den lilla sänkan som bildats under vattenfallet i vatten som Amerikanerna fick rysningar av men som troligtvis höll sommartemperatur för västkusten i Sverige.
Nästa dag blev det en utflykt söderut till Waimea Canyon. Vi liftade med ett par i vår ålder som bodde i sin bil och fick åka med dem längs hela kanjonen som också är känd som "Grand Canyon of the Pacific". Den var mycket lik originalet även om denna var betydligt grönare. På det hela så blev det en mycket trevlig resa med schweizarna upp till toppen där vi gick skilda vägar.
Våra chaufförer för dagen, Jasmin och Urs.
På tillbakavägen väntade vi på en buss som aldrig kom och beslutade oss efter två timmar att ta till den numer välbeprövade metoden att lifta. Efter en kort stund stannade en man som presenterade sig som Uncle Leonard. Han bodde enbart 15 minuter bort men erbjöd sig ganska snart då han upptäckte hur trevliga vi var att köra oss hela vägen, ca fyra gånger så långt. Leonard berättade om Hawai'is historia och för att nämna något så förklarade han att hawaiianska numer är ett nästan utdött språk (standard i skolor är engelska), och att det enbart utgörs av de 13 bokstäverna a, e, i, o, u, h, k, l, m, n, p och w. Enligt Leonard så gjorde detta att språket flöt på så bra men för alla som har försökt uttala Humuhumunukunukuapua'a förstår att vi motsatte oss detta. Det visade sig ganska snart att det skett en olycka längs vägen vilket förklarade bussen som aldrig kom. Under den två timmars långa bilfärden fick vi höra om hans äventyr på en ubåt i de norska fjordarna och hur han tappade bort sig i Moskva. Uncle Leonard var mycket troende så han bad till Gud att visa honom vägen hem och tre timmar senare hittade han sitt hotell. Han sa även med ett leende på läpparna att anledningen till att han hittat hem den natten var för att kunna skjutsa oss hem.Sista kvällen förstod vi hur ön kunde vara så grön som den är. Det började nämligen spöregna och det regnade konstant i tolv timmar. När regnet kom flydde vi passande till bättre väder på Hawaii där vi är nu. Kauai'i satte ribban högt och nu gäller det för de andra öarna att de visar sig från sin bästa sida!Några extra bilder:
Vi hittade en korv som hette Göteborg och hade en dansk flagga. Nära nog!
Julbelysning.Aloha! (Vi har lärt oss tre ord på hawaiianska; hej = aloha, tack = mahalo och hejdå = aloha)
